Ett efterfordon är ett fordon eller redskap som kopplas till en bil, traktor, ett motorredskap eller terrängmotorfordon men som inte räknas som en släpvagn. Efterfordon är normalt inte avsedda för att transportera gods. Vanliga exempel är skyliftar, tryckluftskompressorer och kioskvagnar.
Det finns även vissa särskilda fordon utan fjädring som kan klassificeras som efterfordon trots att de används för transport. Det kan exempelvis vara vissa båttransportvagnar, husvagnar och tankvagnar.
Vad är skillnaden mellan efterfordon och släpvagn?
Den viktigaste skillnaden är att en vanlig släpvagn är ett släpfordon som bland annat kan vara avsett för transport av gods. Ett efterfordon har i stället ett annat huvudsakligt användningsområde och klassificeras inte som släpvagn.
En vanlig släpvagn måste registreras och ha registreringsskylt. Ett efterfordon behöver däremot inte registreras, har ingen registreringsskylt och behöver inte kontrollbesiktas. Det betalas inte heller någon fordonsskatt för efterfordonet.
Du kan därför inte bara avregistrera en vanlig släpvagn och börja använda den som efterfordon. Om fordonet är avsett för vanlig godstransport är det fortfarande en släpvagn.
Hur fort får man köra med efterfordon?
Den högsta tillåtna hastigheten när du drar ett efterfordon är 30 km/h. Det gäller även om vägen har en betydligt högre hastighetsgräns.
Du får inte köra med efterfordon på motorväg eller motortrafikled. För att ett fordon ska få framföras där måste det vara konstruerat för och få framföras i minst 40 km/h, vilket ett efterfordon som är begränsat till 30 km/h inte uppfyller.
Som förare måste du dessutom alltid anpassa hastigheten efter exempelvis väglag, sikt, trafik och fordonets belastning.
Vilket körkort krävs för efterfordon?
Det finns inga särskilda körkortsbehörigheter för själva efterfordonet på samma sätt som det finns för olika kombinationer av bil och släpvagn.
Det är i stället dragfordonet som avgör vilken körkortsbehörighet du behöver. Om efterfordonet exempelvis dras av en personbil eller lätt lastbil med en totalvikt på högst 3 500 kg är B-körkort normalt tillräckligt. Om dragfordonet är tyngre kan C1 eller C krävas.
Det innebär att reglerna för B96 och BE, som handlar om tyngre släpvagnar, inte fungerar på samma sätt när det gäller ett efterfordon.
Måste efterfordon ha bromsar och LGF-skylt?
Ett efterfordon kan vara bromsat eller obromsat. Om efterfordonet saknar bromsar får dess bruttovikt inte vara högre än dragfordonets bruttovikt. Bruttovikten är vad fordonet faktiskt väger vid det aktuella tillfället, inklusive eventuell tillåten last.
Om efterfordonet har bromsar ska bromssystemet kunna minska hastigheten och få fordonet att stanna snabbt och säkert.
Efterfordonet ska också ha en godkänd LGF-skylt baktill. LGF betyder långsamtgående fordon. Skylten ska placeras med en av triangelns spetsar uppåt och vara tydligt synlig bakifrån.
Behöver efterfordon registreras eller försäkras?
Efterfordon behöver inte registreras och ska därför inte ha någon registreringsskylt. De omfattas inte heller av krav på kontrollbesiktning, fordonsskatt eller egen trafikförsäkring.
Det betyder däremot inte att vilket fordon som helst får användas som efterfordon. Fordonet måste faktiskt uppfylla definitionen och de tekniska regler som gäller. Kopplingsanordningen ska exempelvis vara säker och klara de belastningar som uppstår under körningen.
Exempel på vanliga efterfordon
Skylift, kompressor och kioskvagn är typiska exempel på efterfordon. Även vissa båtvagnar kan räknas som efterfordon när de är konstruerade på rätt sätt. En sådan båtvagn får dock endast användas för sitt särskilda ändamål och får inte användas som en vanlig släpvagn för annan godstransport.
Kortfattat är ett efterfordon alltså ett särskilt fordon som dras efter ett motordrivet fordon men som inte är en vanlig släpvagn. Det får köras i högst 30 km/h, ska ha LGF-skylt och behöver normalt varken registreras eller besiktas.
