Bromssträckan är den sträcka som bilen färdas från det ögonblick du börjar bromsa tills bilen står stilla. Hur lång sträckan blir beror framför allt på hastigheten, men även på väglag, däck, bromsar och hur kraftigt du bromsar. Trafikverket betonar att högre hastighet snabbt ger en betydligt längre stoppsträcka.
För körkortsteori används ofta en förenklad formel för att uppskatta bromssträckan under goda förhållanden. Formeln förutsätter bra bromsar, bra däck och torrt väglag.
Enkel formel för bromssträcka
En vanlig tumregel är:
Bromssträcka = (hastigheten ÷ 10) × (hastigheten ÷ 10) × 0,4
Du tar alltså bort sista siffran i hastigheten, multiplicerar talet med sig självt och multiplicerar sedan resultatet med 0,4.
Om du kör i 50 km/h räknar du:
50 km/h → 5
5 × 5 = 25
25 × 0,4 = 10 meter
Den uppskattade bromssträckan blir alltså cirka 10 meter.
Exempel på bromssträcka vid olika hastigheter
Med den förenklade formeln får du ungefär följande bromssträckor vid torrt väglag och goda förhållanden:
| Hastighet | Uträkning | Bromssträcka |
|---|---|---|
| 30 km/h | 3 × 3 × 0,4 | 3,6 meter |
| 40 km/h | 4 × 4 × 0,4 | 6,4 meter |
| 50 km/h | 5 × 5 × 0,4 | 10 meter |
| 60 km/h | 6 × 6 × 0,4 | 14,4 meter |
| 70 km/h | 7 × 7 × 0,4 | 19,6 meter |
| 80 km/h | 8 × 8 × 0,4 | 25,6 meter |
| 90 km/h | 9 × 9 × 0,4 | 32,4 meter |
| 100 km/h | 10 × 10 × 0,4 | 40 meter |
Det här är uppskattningar och ska inte ses som exakta bromssträckor i verklig trafik. Den faktiska sträckan kan bli både kortare och betydligt längre beroende på förhållandena.
Varför blir bromssträckan mycket längre när hastigheten ökar?
Bromssträckan ökar ungefär med hastigheten i kvadrat. Det innebär att om du dubblar hastigheten blir bromssträckan ungefär fyra gånger så lång under liknande förhållanden.
Med tumregeln blir bromssträckan vid 50 km/h cirka 10 meter. Vid 100 km/h blir den cirka 40 meter. Du kör alltså dubbelt så fort men behöver ungefär fyra gånger så lång sträcka för själva inbromsningen.
Det är en viktig anledning till att små förändringar i hastighet kan få stor betydelse när något oväntat händer i trafiken. Trafikverket visar också hur stoppsträckan ökar kraftigt vid högre hastigheter.
Vad påverkar bromssträckan?
Formeln ovan bygger på bra förhållanden. I verkligheten påverkas bromssträckan av flera faktorer. Slitna däck, dåligt väggrepp, snö och is kan göra bromssträckan mycket längre.
Även bilens bromsar, däckens skick och hur kraftigt du bromsar påverkar resultatet. Trafikverkets exempel på stoppsträckor utgår från bra däck, bra väglag och goda väderförhållanden och påpekar att sträckan blir betydligt längre exempelvis vid is eller slitna däck.
Därför behöver du alltid anpassa hastigheten efter vägförhållandena och inte enbart efter den skyltade hastighetsgränsen.
Bromssträcka, reaktionssträcka och stoppsträcka
Bromssträckan ska inte blandas ihop med stoppsträckan. Innan du börjar bromsa hinner bilen färdas en viss sträcka medan du reagerar på faran. Den sträckan kallas reaktionssträcka.
Stoppsträckan består av:
Reaktionssträcka + bromssträcka = stoppsträcka
Om du exempelvis kör i 90 km/h och har en reaktionstid på cirka en sekund blir reaktionssträckan med en vanlig tumregel ungefär 27 meter. Bromssträckan blir cirka 32 meter. Stoppsträckan blir då omkring 59 meter.
Kom ihåg formeln inför teoriprovet
Det enklaste sättet att komma ihåg hur du räknar bromssträcka är att först ta bort nollan från hastigheten. Multiplicera sedan talet med sig självt och därefter med 0,4.
Vid 70 km/h blir det exempelvis 7 × 7 × 0,4 = 19,6 meter.
Kom samtidigt ihåg att detta är en förenklad beräkning för goda förhållanden. I verklig trafik ska du alltid ta hänsyn till väglag, väder, däck och övriga omständigheter.
